Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S
Foto på ett hus i en lummig trädgård.

Gardera dig för en högre ränta

Enligt Riksbankens ränteprognos kan reporäntan som styr den rörliga räntan börja höjas redan till sommaren för att sedan höjas ännu mer under 2011 och 2012. Totalt kan det under perioden röra sig om att den rörliga räntan mer än tredubblas.

För dig som står i begrepp att köpa nytt hus, har rörliga lån eller har lån där bindningstiden snart går ut, ger Institutet för Privatekonomi vägledning om hur du ska hantera dina lån framöver.

Välj räntestrategi

Det finns ingen som med säkerhet kan säga hur räntorna kommer att utvecklas under åren framöver och det finns därför inte heller några garantier för vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt – rörlig eller bunden ränta. Däremot kan man välja strategi utifrån befintliga prognoser samt vilken avvägning man själv vill ha mellan risk och trygghet.

Strategi 1: Välj rörligt…
- om du tror att dina räntekostnader i genomsnitt blir lägre än med bunden ränta sett över en längre period. Och om du dessutom kommer att ha utrymme i din ekonomi för högre räntor.

- men sätt av räntepengar till en räntebuffert upp till en ränta på 6 procent. Då vet du att du har pengar när den rörliga räntan stiger och vänjer din ekonomi redan idag vid ett högre ränteläge. Om inte hela utrymmet behöver utnyttjas kan du använda det som blir över till annat eller till extraamorteringar.

- men gå över till rörligt med räntetak när risken ökar för att räntan stiger kraftigt under löptiden. Å ena sidan betalar du en något högre ränta idag än en rörlig ränta, å andra sidan finns säkerheten med en fast högsta räntenivå. Det här alternativet fordrar att räntetakets längd är rätt tajmad för att kostnaden av en kraftig ränteuppgång verkligen ska kapas.

Strategi 2: Välj bundet…
- för att utnyttja dagens låga bundna räntor. Även om den bundna räntan idag är dyrare än den rörliga är det möjligt att räntekostnaden går jämnt ut eller i bästa fall betalar sig förutsatt att den rörliga stiger enligt prognos, passerar dagens bundna och ligger kvar på en mer normal nivå innan löptidens slut. Dagens prognoser sträcker sig inte så långt, men detta scenarie kräver i så fall en lång bindningstid, fem år eller mer. Väljer du en kortare bindningstid riskerar du att behöva sätta om ditt lån till en högre ränta än idag.

De bundna räntorna förväntas enligt Swedbanks ränteanalytiker krypa uppåt redan nu för att stiga mer under andra halvåret i takt med att världsekonomin återhämtar sig, så överväger du att binda börjar det bli läge för det.

Strategi 3: Mixa
- Välj en blandning med rörligt och bundet för att gardera dig för vilket val som blir mest ekonomiskt fördelaktigt eller beroende på vilket behov du har av trygghet och säkerhet.

Vilken strategi är bäst för dig?

Det är inte alltid chansen till det mest ekonomiskt fördelaktiga valet som är avgörande för just dig. Det kan även finnas andra faktorer att ta hänsyn till.

Risk: Hur är din ekonomiska situation idag och om några år? Hur stora förändringar klarar din ekonomi av?
Har du snäva marginaler bör du tänka på att begränsa dina maximala räntekostnader. Det finns flera strategier för detta: Helt bunden ränta eller en mix mellan rörligt och bundet, alternativt rörlig ränta under förutsättning att du löpande sätter av till en egen väl tilltagen räntebuffert.
Andra sätt att ta ner sin risk är att dessutom använda utrymmet i ekonomin nu när ränteläget är lågt och bygga upp ett sparkapital eller att amortera.

Trygghet: Hur stort trygghetsbehov har du? Vill du säkert veta hur stor din räntekostnad är får du i regel betala en högre ränta idag som en slags försäkringspremie för ökad trygghet. Välj bland samma strategier som under rubriken risk.

Betydelse: Räkna på hur mycket de olika alternativen kostar för just dig. Antingen får en högre ränta stora konsekvenser för din ekonomi. Eller så är dina lån kanske inte är så stora så att skillnaden i kronor mellan de olika alternativen inte betyder så mycket.

Hur en räntehöjning - angiven i procentenheter - påverkar kostnaden per år efter ränteavdrag

Lånebelopp +0,5 +0,75 +1,0 +2,0 +3,0 +4,0 +5,0  
250 000 880 1 310 1 750 3 500 5 250 7 000 8 750  
500 000 1 750 2 630 3 500 7 000 10 500 14 000 17 500  
1 000 000 3 500 5 250 7 000 14 000 21 000 28 000 35 000  
1 500 000 5 250 7 880 10 500 21 000 31 500 42 000 52 500  
2 000 000 7 000 10 500 14 000 28 000 42 000 56 000 70 000  
2 500 000 8 750 13 130 17 500 35 000 52 500 70 000 87 500  
3 000 000 10 500 15 750 21 000 42 000 63 000 84 000 105 000  

Institutet för Privatekonomi februari 2010

Dela
Stäng Skriv ut