Studielån - ett åtagande för lång tid

Några beslut vi tar i livet får extra stora effekter på ekonomin: när vi köper hus, sätter barn till världen och blir bilägare. Utgifterna tar ofta ett rejält grepp om våra plånböcker. Att påbörja studier är ett annat stort ekonomiskt beslut. Studier är ju oftast en väg till ett intressant jobb och det kan leda till bättre inkomstmöjligheter. Men studietiden kostar förstås.
Det är inte många som klarar av att försörja sig själva genom arbete vid sidan om, stipendiemöjligheterna är små och det är få förunnat att ha föräldrar som ställer upp. Alltså är studiemedel en förutsättning för de flesta. Studiemedlet består av en bidragsdel och en lånedel. Studielånet ska betalas tillbaka och påverkar därför ekonomin i efterhand.

Vad innebär det egentligen i ett längre perspektiv att betala tillbaka ett studielån?

Dyrt betala länge

För alla lån gäller att ju längre återbetalningstiden är desto dyrare blir lånet, totalt sett.
I nya studiemedelssystemet som infördes den 1 juli 2001 har lånedelen minskat, samtidigt som återbetalningskraven ökat för många. Normalt gäller nu att lånet ska betalas tillbaka på 25 år.

Exempel på total räntekostnad (avrundat)

(Förutsättning: Ingen nedsättning begärd under löptiden. Räntesats 3,1%.)

Dagens ränteläge är ovanligt lågt. Stiger räntan blir räntebeloppet totalt sett större.

Dyrt studera ett extra år

Det är alltså inga småbelopp man betalar med tiden. Slutsatsen kan därför bli att du ska tänka dig för innan du bara plugga vidare för att du inte riktigt vet vad du ska jobba med eller för att arbetsmarknaden inte ser så ljus ut just på orten du bor på eller inom det yrke du vill in på.

Ett år till i studier betyder 2 430 kr mer att betala första året om man även räknar in amorteringen (3 900 kr mer 25:e året). Totalt blir det på 25 år 26 000 kr mer enbart i räntekostnad och till dagens låga ränta.

Amortera extra

Om du har råd att amortera mer kan frågan bli vilket lån du ska betala tillbaka snabbare på, studielånet eller bostadslånet?
Mycket talar för att du ska betala av på andra lån än studielånet i första hand. Räntan har förstås viss betydelse. Men ännu viktigare är ändå möjligheten att man för studielånet kan begära nedsättning av årsbeloppet och att det avskrivs vid dödsfall. Bostadslånet måste betalas även om din inkomst försämras drastiskt och för att skydda dina närmaste kan du behöva teckna en extra livförsäkring.
Studielånet har en förhållandevis låg ränta (se nedan) då den bygger på statens upplåningskostnad och staten är den mest trygga institutionen att låna ut pengar till. Ju säkrare aktör desto lägre blir räntan.

Inflationen inte längre en hjälp på traven

Den som är ung idag behöver förstå vad låg inflation betyder när han eller hon tar lån. Under flera decennier har vi haft en mycket hög inflation vilket gynnat låntagare. Ett låns värde har helt enkelt med automatik urholkats av inflationen.
Dagens studerande hör knappast sina föräldrar tala om betungande studielån och drar lätt slutsatsen att det inte är några problem att ta en extra studietermin. Men situationen är annorlunda nu. Inflationen är låg och dessutom är återbetalningsräntan inte längre subventionerad. Den som tar lån idag får känna av återbetalningen, dvs amorteringen, av såväl studielån som bostadslån på ett påtagligt sätt i vardagsekonomin under lång tid framöver. Det ska nog mycket till för att politikerna ska överge övertygelsen om att en hög inflation är till stor nackdel för ett lands ekonomi. Därför kan man räkna med att en skulds värde i förhållande till inkomster och tillgångar kommer att bestå i högre grad än under tidigare decennier.

Fakta:

Räntan på studielån beräknas som ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de tre senaste åren. Räntan börjar löpa direkt från utbetalningsåret. Eftersom räntan inte är avdragsgill i deklarationen har man räknat om den så att den motsvarar en nettoränta. I år är räntan 3,1 procent.
Återbetalning sker på 25 år, men om man passerat 35 år när återbetalningen börjar är återbetalningstiden i stället antal år fram till 60 års ålder. Lägsta belopp per år är 15 procent av prisbasbeloppet. I år motsvarar det 5 900 kr.
Nedsättning betyder att man inte betalar mer än 5 procent av årsinkomsten. När man fyllt 50 år höjs nivån till 7 procent. Nedsättning måste man själv begära.
Lånet skrivs av det år man fyller 67 år eller vid dödsfall.