Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S
Vass

Rapporter

Januari       2012

Veckopengsrapporten

Två av tre barn får en avtalad vecko- eller månadspeng av sina föräldrar och hushållens ökade köpkraft verkar även kommit barnen till del.
Fler trender är att fler barn får pengar vid behov istället för en avtalad summa, att fler barn sparar och att det blivit vanligare att behöva hjälpa till hemma för att få sin vecko- eller månadspeng.

Läs rapporten

 

 
September 2011

Hushållens ekonomi 40 år, femte delrapporten
Samtliga av de hushållstyper som vi har tittat på har fått någon form av ekonomisk välfärdsökning sedan 1971. För löntagarhushållen handlar förbättringen om flera tusenlappar i månaden medan den stannar på några hundralappar för garantipensionären.”

Läs rapporten
 
September 2011

Hushållens ekonomi 40 år, fjärde delrapporten
Rapporten sätter hushållens ökade skuldbörda i relation mot andra mått för att visa utvecklingen under 40-årsperioden. Mellan hushållen råder stora skillnader i skuldsättning och därmed räntekänslighet. Låga räntor och god tillgänglighet av bolån har tillåtit boendepriset att kraftigt stiga senare år.

Läs rapporten
 
September 2011

Hushållens ekonomi 40 år, tredje delrapporten
Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket idag som för 40 år sedan, drygt 90 000 kronor mer per person och år i fast penningvärde. Vi lägger en större andel av vår konsumtion på boende, telekommunikation och fritid men en mindre andel på bland annat mat och kläder.

Läs rapporten
 
Juni 2011Hushållens ekonomi 40 år, andra delrapporten 
 Hushållen har under perioden ökat sina tillgångar, men en stor del av värdeökningen utgörs av inflation.
Fortfarande är förmögenheten mycket ojämnt fördelad. Kollektiva försäkringar förklarar en växande andel av hushållens förmögenhet, vilket kan leda till jämnare fördelning.
 
 Läs rapporten 
Maj 2011Hushållens ekonomi 40 år, första delrapporten 
 En tydlig trend under den senaste 40-årsperioden är att samhällets försäkringsskydd har gått från att vara ett inkomstrelaterat skydd till att mer ha karaktären av ett grundskydd. Några andra tydliga trender är att ersättningarna från socialförsäkringen har blivit mer flexibla och individualiserade. 
 Läs rapporten 
Maj 2011Hushållsbarometern 2011 
 Efter förra årets positiva tonläge visar årets Hushållsbarometer en något mer dämpad syn. Färre hushåll uppger att de har fått några förbättringar - det gäller såväl vardagsekonomin som den totala. För det kommande året är hushållen övervägande optimistiska men optimismen har avtagit. 
 Läs rapporten 
Sept 2010Pensionärer halkar efter löntagare 
 Utvecklingen av pensionärernas inkomster halkar efter löntagarnas från år till år. Det har sin orsak i gällande regelverk och avtal. Detta är bra att känna till så att man har rätt förväntningar. 
 Läs rapporten 
Maj 2010Hushållsbarometern 2010: Stabilare ekonomi, optimism och god sparvilja 
 Fler hushåll anser att deras ekonomi blivit stabilare jämfört med förra våren. Det gäller såväl vardagsekonomin som den totala. Efter förra årets krismedvetenhet ser det ut som om många hushåll känner sig ekonomiskt tryggare. Att spara och amortera ingår ändå i planerna. 
 Läs rapporten 
April 2010Bröllop är fantastiskt, men vad kan det kosta? 
 Allt fler gifter sig. Under förra året sa 48 000 par ja till varandra. Brudparen står själva för merparten av kostnaderna för bröllopet, 
 Läs rapporten 
November 2009Ersättning vid arbetslöshet - mer än a-kassa 
 Arbetslösheten stiger samtidigt som ersättningen från a-kassan har försämrats. Många har även rätt till andra ersättningar. Men kraven för att kvalificera sig är ofta höga. Speciellt svårt är det för ungdomar som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. 
  
Juni 2009Hushållsbarometern våren 2009 
 Trots den ekonomiska krisen det senaste året anser inte fler hushåll att de fått sämre ekonomi. 
  
Mars 2009Så sparar svenskarna 
 En tredjedel av alla vuxna i Sverige har ett sparkapital på 10 000 eller mindre 
  
Sept 2008Tonåringarna och deras pengar 
 Tonåringarna har stärkt sin köpkraft de senaste tio åren. Det visar vår undersökning om tonåringarnas pengar. Drygt 80 procent får pengar regelbundet, i form av månadspeng eller genom att de får disponera barnbidraget/studiebidraget. 26 procent anser att de har dålig koll på vart pengarna tar vägen. 
  
Juli 2008Fördelningspolitik - för alla utom de fattigaste?
Swedbanks rapport presenterad i Almedalen 2008. Författare Cecilia Hermansson, prognoschef, och Ylva Yngveson, chef för Institutet för Privatekonomi
 
  
Juni 2008Hushållsbarometern våren 08
Prishöjningarna har medfört att fler hushåll upplever att de fått en försämrad vardagsekonomi det senaste halvåret. Swedbanks Hushållsbarometer visar även att fler har fått en sämre ekonomi totalt sett.
 
  
Jan 2008Aldrig för tidigt att tänka på pensionen
Studieåren kan vara en god investering även med tanke på pensionen. Hur bra det blir beror främst på yrkesval och karriärutveckling. Allmänna pensionen och tjänstepensionen kan tillsammans ge en hög andel av slutlönen.
 
  
2007 oktoberFler har fått det bättre
Fler hushåll anser att de har fått en bättre ekonomisk situation under 2007 jämfört med tidigare år. Swedbanks Hushållsbarometer visar att andelen positiva hushåll är högre än i någon mätning sedan 2004.
 
  
2007 augustiDet spelar roll var vi sätter bo
Rapporten "Att bo i Mälardalen" belyser hur ekonomin kan se ut för familjer som bosätter sig runt Mälardalen.
 
  
2007 majHushållsbarometern våren 2007
Hushållens uppfattning om hur deras ekonomi förändrats det senaste halvåret är delad. Men svenskarna har en stark framtidstro på att egna ekonomin kommer att bli bättre.
 
  
2006 novemberHushållsbarometern hösten 2006
Drygt en tredjedel av hushållen tror att deras ekonomi kommer att bli bättre framöver. Fler planerar att konsumera mer och fler har för avsikt att spara mer det kommande året.
 
  
2006 oktoberVeckopengen V
Två av tre barn i årskurserna 1 till 6 får idag regelbunden vecko- eller månadspeng. Att i stället få pengar vid behov blir dock allt vanligare. 86 procent av barnen anser att pengarna de får räcker. Samtidigt fortsätter sparbenägenheten att minska.
 
  
2006
augusti
Att bo i Skåne
Boendet är en stor post i ett hushålls ekonomi. Kostnaden för att bo i Sverigevillan skiljer sig stort åt mellan olika orter. Genom att flytta till annan ort kan man få mer över till annan konsumtion.
 
  
2006
april
Hushållsbarometern våren 2006
Merparten av hushållen anser att privatekonomin är relativt oförändrad jämfört med i höstas, men hushållen med mest ansträngd ekonomi har ökat. Sparambitionen trappas ned och fler hushåll planerar att spendera mer pengar på semestern i år än jämfört med förra året.
 
  
2006
mars
Hushållens ekonomi under 35 år
Fickekonomen fyller 35 år i år. Hur har hushållens ekonomi utvecklats sedan 1971? Vi har tittat närmare på hur förutsättningarna har förändrats.
 
  
2005 decemberHushållsbarometern hösten 2005
Färre hushåll anser att deras ekonomi försämrats jämfört med vårens mätning. Ändå tror inte fler att de kommer att öka sin konsumtion.
 
  
2005 novemberFler svenskar står utan sparande
Trots att fler uppger att de har råd, har viljan att spara mer minskat. Dessutom har andelen som saknar sparmedel ökat med 25 procent jämfört med för tre år sedan.
 
  
2005
november
Ljusare bild av akademikernas ekonomi
Ekonomin för akademiker som varit ute i yrkeslivet ett tag har förbättrats, framförallt genom att bruttolönerna stigit. Även skattesänkningar och låg inflation har medfört att man har mer över idag än för några år sedan.
 
  
2005
maj
Hushållsbarometern våren 2005: Fler pensionärer upplever försämringar
En undersökning om hur hushållen upplever sin ekonomiska situation med tonvikt på vardagsekonomin.
 
  
2005
april
Att bo i Mälardalen - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm
Har familjerna i Mälardalskommunerna en högre standard när boende och annat nödvändigt är betalt jämfört med hur det ser ut i kommuner runt storstadsregionerna där bostadsbristen satt sina spår på fastighetspriserna?
 
  
2004 novemberHushållsbarometern hösten 2004: Hushållens ekonomi har stabiliserats, men ingen köpfest framöver
En undersökning om hur hushållen upplever sin ekonomiska situation med tonvikt på vardagsekonomin.
 
  
2004 oktoberMinska energianvändningen!
Med ökande energikostnader blir det nödvändigt att på ett eller annat sätt dra ned på energianvändningen. Vad skall man göra? Som en hjälp på vägen redovisar Institutet för Privatekonomi några exempel på olika handlingsalternativ samt ett antal ekonomiska kalkyler.
 
  
2004 juniDet spelar roll var vi bor
Kostnaden för boende och konsumtion varierar mellan olika orter. Kan högre levnadskostnader på en ort kompenseras av att medianinkomsten där är högre?
 
  
2004 maj

 
Hushållsbarometern, våren 2004
En undersökning om hur hushållen upplever sin ekonomiska situation med tonvikt på vardagsekonomin.
 
  
2003 decemberVart tar våra skattepengar vägen? II
En undersökning som visar vad den faktiska skatten som ett hushåll betalar används till.
 
  

2003 november
Tonåringarna och deras pengar IV
En undersökning om hur mycket pengar tonåringar har att röra sig med och vad de gör för dessa.
Läs hela rapporten
 
2003 mars

Hushållen 25 år, 1978-2003
Förändringar av hushållens ekonomiska förutsättningar under 25 år.

 
 Läs mer i rapporten
 
 
2003 januari

Att betala tillbaka studieskulder

 
  
2002 december

Så sparar svenskarna
En undersökning om svenskarnas sparande 2002 och hur bl a börsraset, pensionsval och förbättrad köpkraft påverkat sparandet sedan 1999.

 
  
2002 oktober

Så ser vi på pengar och ekonomi
En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi.

 
  
2002 juni

Arbetslöshet - skyddsnätet inte lika för alla
Belyser hur skyddsnätet ser ut vid arbetslöshet. Förutom den allmänna arbetslöshets-
försäkringen tar rapporten upp vilken trygghet de "okända" avtalen på arbetsmarknaden kan ge.

 
  
2001 december

Veckopengen IV
En undersökning om hur mycket fickpengar barn på låg- och mellanstadiet får av sina föräldrar.

 
  
2001 juni

Låna
En undersökning om svenskarnas lån och om attityden till lån och skulder.

 
2000 mars

Alla måste få möjlighet att spara
En undersökning om sparande från 1999. Visar att knappt hälften av den vuxna svenska befolkningen inte har något sparat kapital alls eller högst 15.000 kronor.

 
2000 marsLönekarriärens betydelse för standarden
Genomsnittslöner och standard jämförs för ett antal utbildningar vid olika tidpunkter i karriären.
 
2000 januari

En ljusnande framtid....?
Visar att akademiker fått en standardförlust på tusentals kronor sedan 1975.

 
1999 septemberLätta studentens börda
Visar hur studenternas skuldsättning och ekonomiska standard utvecklats under perioden 1989 - 1999.
 
1999 marsDet spelar roll var vi bor
Kostnaden för att köpa och bo i en likadan villa jämförs i tolv olika kommuner.
 
1998 decemberMoms och vissa punktskatter
Visar hur momsen och de vanligaste punktskatterna utvecklats från och med 1990 och hur punktskatteuttaget kan se ut i några typhushåll.
 
   
   

 

Dela
Stäng Skriv ut