Byta studielån mot bolån?

Räntan på studielån grundar sig på statens genomsnittliga upplåningsränta under de tre senaste åren. Den upplåningen har en längre löptid än ett år. Räntesatsen tas upp till 70 procent eftersom den inte är avdragsgill. En bolåneränta på ett år eller kortare tid kan i dagsläget bli lägre med hänsyn taget till avdragsrätten. Det går alltså att hitta räntor som är lägre än studielåneräntan.
Eftersom räntan på studielån beräknas på längre löptider kommer den räknat över ett stort antal år att vara högre än en rörlig bolåneränta. Så fungerar räntemarknaden normalt. Långa räntor ligger högre än korta. Jämför man samma bindningstider borde statens upplåningskostnad vara lägst på marknaden, eftersom det är den säkraste aktören att låna ut sina pengar till.

Annars kan det vara svårt att jämföra en ränta ett visst år, då studielåneräntan baseras på ett genomsnitt av de senaste tre åren. I nedåtgående läge halkar studielåneräntan efter och verkar högre. I en situation där räntan stiger verkar studielåneräntan ”billig”.

Ska man därför lägga om studielån till bostadslån?
Svaret är för de flesta: Nej.

Fördelar med studielån:

• Studielånet binder inte upp någons kapital, eget eller förälders.
  Det krävs ingen säkerhet för studielånet. För att komma åt bostadslåneräntorna måste du pantsätta ditt boende eller ett fritidshus (som har högre räntor). Som ung vuxen har du antagligen fullt upp med att se till att du håller skuldsättningen nere, i alla fall för att slippa topplån. Har du bott en längre tid i bostaden och det finns ett låneutrymme nu, behöver du fundera på vad utrymmet ska användas till. Reparationer, underhåll, nyköp av bostad längre fram. Att låna på huset då kräver eftertanke. Likaså är det tveksamt att föräldrar låter pantsätta sitt boende för barnens lån. Hur ska man hantera framtida flytt?
  
  
• Återbetalningen kan anpassas till ditt inkomstläge.
  Skulle din inkomst bli avsevärt lägre blir också din inbetalning mindre. I det nya studiemedelssystemet kan du begära nedsättning av årsavgiften så att den beräknas på 5 procent av din inkomst. På ett bostadslån ligger amorteringsplanen fast och kan vara svår att få ändrad. Om din livssituation skulle förändras radikalt kan det bli så att du inte hinner betala hela skulden när du kommer upp i pensionsålder. Då kan det bli möjligt att kvarvarande skuld skrivs av. Ett bostadslån får du lov att betala ändå.
  
  
• Om kapitalbeskattningen ändras i framtiden, dvs sänks, så kan det innebära att även ränteavdragen sänks. Förutsatt att man då räknar om studielåneräntan och anpassar den till den nya skattesatsen (för att den inte är avdragsgill) så blir det ingen skillnad i jämförelsen. Men om man inte skulle göra det så skulle det ha varit bra att ha kvar det lånet. Det går ju inte att i ett senare läge ändra tillbaka till studielånet.
  
  
• Studielånet skrivs av vid dödsfall. Du omfattas därför av en slags livförsäkring med automatik. Räkna med vad det kostar att teckna livförsäkringsskydd på egen hand för att göra jämförelsen komplett. En grupplivförsäkring på 250 000 kronor kan kosta 550 kr/år, dvs 46 kr/mån.
  En skillnad i ränta (netto) på 0,5 procentenheter betyder 104 kr/mån.
  

Att ta lån på en bostad under studietiden betyder dessutom att man måste börja betala åtminstone räntan direkt. Det kan vara svårt att klara i en studentbudget. Studielånet behöver man inte börja betala av på förrän studierna är avklarade.

Vill man betala igen studielånet snabbare än enligt plan går det bra. Ju längre löptid ett lån har desto dyrare är det. Därför kan det vara ekonomiskt att få ned sina lån. Vilket som är bäst att amortera kan förstås diskuteras ur ”lönsamhetssynvinkel”. Studielån betalas av enligt nya regler på 25 år. Det är en nog lång tid. Det kan bli dyrt att lockas betala av på längre tid eller till och med ha amorteringsfritt en tid.

Publicerad februari 2004, Institutet för Privatekonomi