Har du fått ett brev i brevlådan där du bjuds in till en träff om att du kan ta ut allmän pension innan du slutat jobba? För att säkra pengar åt din närmaste bland annat?

Då har du förmodligen undrat om det är möjligt och om det är bra för dig? Det är du i så fall inte ensam om. Villrådiga personer hör av sig till mig och vill veta vad det innebär.

I torsdagens Plånboken i P1 tog man upp en viktig fråga, nämligen problem som kan uppstå när man köper en bostadsrättslägenhet. En kvinna upptäckte att förre ägaren inte reagerat på att andelstalet för lägenheten (hur stor andel i föreningen lägenheten motsvarar) borde ha räknats om när föreningen uppmärksammade problemet tidigare. Hon betalar mycket mer än hon borde för de gemensamma kostnaderna än andra, i förhållande till kvadratmeterytan. För att ändra på detta behöver föreningens medlemmar demokratiskt komma överens om en ändring. Det är bara det att alla inte vill ändra. De skulle ju få högre avgift då.

En ränteduva lämnar in…

Riksbanken har precis presenterat en något senarelagd höjning av reporäntan. Det verkar alltså dröja lite längre med räntehöjningarna än man tidigare ansåg skulle behövas. Det signalerar en viss pessimism över utvecklingen. Och inte så stor oro för bubbla på bostadsmarknaden eller hushållens skuldsättning. Men när nu Lars E O Svensson bestämt sig för att lämna riksbanksfullmäktige, han som velat sänka reporäntan mer, så spekuleras i att räntehöjningar kan bli mer aktuella.

Eva Adolphson på Alecta har undersökt hur väl kunskapen om tjänstepensionerna byggs upp hos landets HR-tjänstemän. Inte så bra resultat. På utbildningen finns inte frågan ens på agendan. Och hon drar slutsatsen att myter sprids när inte kunskapen finns. Att äldre är dyra att anställa är just en sådan spridd missuppfattning.

I dagens DI har Sophie Nachemson-Ekwall en intressant krönika om aktiebolagsformens brister. Det är ju en mycket central fråga för alla oss som sparar på aktiemarknaden. Ska vi tro att börsbolagen kan leverera bättre avkastning än räntemarknaden så att det motiverar den högre risken? Det är liksom grundförutsättningen.

I Sverige ser vi risker överallt i Europa, medan Europa pekar på risker i Sverige.

EU-kommissionens årliga granskning av obalanser i Sverige visar tydligt vad vi inte vill se.

Förslagen från kommissionen önskar att vi fasar bort vårt ränteavdrag för lån. Vi borde införa amorteringskrav och höja fastighetsskatten. Även fri hyressättning förordas. Rätt känsliga ämnen kan man gott säga.
 

Nytt begrepp föreslås: riktålder. Det skulle bli en ny default-ålder, dvs den ålder som gäller för tidigast uttag av inkomstpension och tidigast uttag av garantipension exempelvis, för just din årskull.

På Svt´s hemsida läser jag om att det finns synpunkter på att Riksbankens inflationsmål skulle kunna ändras. Att beslutet om reporäntans nivå mer skulle ta hänsyn till arbetslösheten. Tanken är att sysselsättningssiffror skulle få ett större inflytande på räntenivån.

Det var ett stort finansiellt sparande som hushållen åstadkom förra året. Det var ett betydligt större sparande under 2012 än under 2011, 32 procent mer. Men då räknas allting med, som finns i SCB´s statistik över finansräkenskaperna. Den innehåller en del annat som vi inte normalt tänker på som ”sparande”, nämligen kollektiva försäkringar och bostadsrätter. Räknar jag bort dem så blev ökningen 82 procent!