Veckopengsrapporten 2012

Hushållens ökade köpkraft över tid verkar även ha kommit barnen till del. Exempelvis har den genomsnittliga månadspengen för 10-åringarna ökat med 50 procent. Fler trender är att fler barn får pengar vid behov istället för en avtalad summa, att fler barn sparar och att det blivit vanligare att behöva hjälpa till hemma för att få sin vecko- eller månadspeng.

Månadspeng i olika åldrar
Spridning av månadspengens storlek är stor inom varje åldersgrupp och variationen ökar med stigande ålder. Medianvärdet ger en bra bild av en vanlig nivå. Tabellen nedan visar hur mycket de barn som har en avtalad vecko- eller månadspeng får i månaden.
 

Nära sju av tio barn av alla barn med vecko- eller månadspeng har svarat att de måste hjälpa till hemma för att få den uppgjorda summan pengar. Över tid har andelen som hjälper till hemma ökat. I undersökningen 2001 var det bara fyra av tio som uppgav att de behövde hjälpa till hemma. Den vanligaste arbetsuppgiften är att städa det egna rummet.

Det finns ingen större skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller vecko- och månadspengens storlek, andelen som sparar eller andelen som hjälper till hemma för att få sina pengar. Däremot finns skillnader i vad man hjälper till med hemma och vad man använder sina pengar till.

Det vanligaste inköpet var godis, där runt 50 procent av barnen lägger en del av sina pengar. För både flickor och pojkar är det godis och sparande som kommer högst upp på listan över vad pengarna går till. Därefter använder flickorna oftare pengar till kläder och smink, medan pojkarna oftare köper TV/PC-spel.
 

Sammanfattande resultat

• Veckopeng är vanligast bland barn upp till och med nio år, medan månadspeng
  är vanligast för barn som är 11 år eller äldre. För tioåringar är det jämnt fördelat.
• Tvärtemot resultatet i undersökningen 2006 är det något lönsammare att få
  månadspeng än veckopeng. Skillnaden är i genomsnitt 10 kronor per månad.
• Att hjälpa till hemma ökar inte veckopengen. Istället har de som inte hjälper till
  hemma en genomsnittlig månadsinkomst som är 15 kronor högre.
• Av dem som får pengar vid behov är det 50 procent som hjälper till hemma.
  Motsvarande andel 2006 var 36 procent.
• De flesta sysslor är jämnt fördelat mellan flickor och pojkar. Däremot är det
  vanligare att flickor ta hand om husdjur, medan pojkar i större utsträckning
  hjälper till med snöskottning och trädgårdsarbete.
• Den avtalade vecko- eller månadspengen räcker för de flesta. 86 procent svarade
  att det vanligaste är att pengarna räcker eller att det blir över.
• Om pengarna inte räcker är det vanligast att barnen avstår från konsumtion. 
  Drygt 50 procent väljer det alternativet. Det är en ökning med nästan
  10 procentenheter jämfört med undersökningen 2006. Näst vanligast är att be om
  mer från föräldrarna. Knappt en fjärdedel gör det.
• Precis som i tidigare undersökningar är det vanligt att barnen med avtalad vecko-
  och månadspeng får mer pengar än de fastställda beloppen, ca 70 procent.
  Framförallt är det pengar från föräldrarna.
• Det har skett en kraftig ökning av andelen barn som sparar bland dem som får
  en avtalad vecko- eller månadspeng.
• För dem som får pengar vid behov är sparandet lägre jämfört med dem som
  har en avtalad inkomst, 44 procent respektive 73 procent.