Att analysera warranter
I tidigare avsnitt har vi förklarat hur warranter fungerar och vad de olika verktygen innebär. Vi ska nu summera warrantskolan genom att visa hur man kan tillämpa dessa. Vi gör det via ett antal frågeställningar och påståenden man bör beakta vid en placering i warranter. Detta för att underlätta sökandet efter en warrant som uppfyller de förväntningar om kursrörelser man eventuellt kan ha.
1.Vilken förväntan har du på kursutvecklingen?
Är förväntad kursrörelse i den underliggande marknaden stor kan du välja en warrant som är något OTM (lösenpriset högre än aktiekurs). Det betyder att du får bra hävstång samtidigt som premiet (priset) på warranten är lägre.
Är förväntan på samma warrant att rörelsen blir lugn men fast kan du istället välja en warrant som har ett lösenpris nära aktuell kurs för underliggandet (ATM). Du får då den högsta hävstången i rörelsen. Premien kommer däremot vara något dyrare än i förra fallet.
2.När i tiden tror du att rörelsen kommer?
Tror du att rörelsen är mycket nära i tiden och tänker välja en warrant som ligger ATM, kan en warrant med kort löptid vara ett bra alternativ. Du får då en mycket högre hävstång än om du väljer en med längre återstående löptid. Utväxlingen blir mycket hög om du får rätt. Hävstången fungerar dock i båda riktningar.
Får du fel så förlorar warranten mycket snabbt i värde, och eftersom återstående löptid är kort, minskar sannolikheten att warranten ska kunna ha ett realvärde på slutdagen. Tidsvärdet är också högre på warranter med kort löptid än på dem med lång.
Det hela kan sammanfattas med ett ord: timing.
3.Hur säker är du på timing och förväntad kursutveckling?
Som vi förklarat i de två tidigare frågorna så finns det alltså ett klart samband mellan begreppen förväntan och timing. Om du vid en placering kan definiera din förväntan och när i tiden rörelsen kommer, kan du mer precist välja en warrant och därigenom få en högre avkastning. Nu är det inte så ofta man så precist kan definiera en rörelse och då kan en mindre aggressiv strategi vara att föredra. Om du tex har en tro att H&M-aktien står inför en uppgång inom de närmaste tre månaderna kan en köpwarrant, strax OTM, med en löptid om sex månader vara ett bra val.
Exempel: Om H&M-aktien kostar 60 kr väljer du en köpwarrant med sex månaders löptid och lösenpris 70 kr (16,5% över aktuell aktiekurs). Chansen till hög avkastning är lägre hos en warrant med kortare återstående löptid, men thetat (hur mycket warranten teoretiskt sjunker i värde per dag) är lägre, dvs får du inte rätt så är positionen mer förlåtande än en position i en warrant med kortare löptid.
5.Är syftet att öka eller minska risken?
Warranter har hög risk men det finns ändå sätt att via warranter minska sin marknadsrisk eller exponering. Ett exempel skulle kunna vara om du har en position i en aktie i vilken du har en bra vinst. Ett sätt att minska sin exponering men ändå kunna få del i eventulla kursuppgångar är att ta hem vinsten i aktien och köpa motsvarande exponering i en köpwarrant. Du har då säkrat din vinst och har med en lägre insats fortfarande möjlighet att delta i ytterligare kursuppgångar.
Man kan även öka exponeringen i en aktie genom att krydda positionen med en köpwarrant och därigenom få en bättre hävstång i en eventuell kursuppgång.
6.Är du ute efter hävstång eller skydd?
Vi har talat om hur warranter kan ge en hög utväxling på insatt kapital.
Du kan också använda warranter för att skydda din aktieportfölj mot nedgångar. Om du vid tillfällen av börsoro köper en säljwarrant kan du på så sätt skydda din portfölj utan att för den delen behöva sälja ut innehav.


