Kommentar kring utvecklingen i Lettland
2009-06-04
Förnyad spekulation kring en devalvering i Lettland ledde under onsdagen till att kronan försvagades och bankaktier föll på Stockholmsbörsen. Oron på marknaden rör farhågor att en eventuell devalvering skulle leda till ökade kreditförluster bland de svenska bankerna och ytterligare pressa det finansiella systemet.
Lettland, liksom de övriga baltiska länderna, har i sin strävan att ansluta till eurosamarbetet haft sina valutor knutna till euron. Strategin att upprätthålla en fast växelkurs har lett den lettiska regeringen till att genomföra en så kallad intern devalvering där man genom lönesänkningar och kraftiga budgetnedskärningar söker pressa ned kostnadsnivån i landet för att på så sätt komma till rätta med obalanser i ekonomin.
Den kontinuerliga försämringen i den lettiska ekonomin har dock framkallat en ökad skepticism i marknaden om att strategin med en intern devalvering kommer att lyckas, vilket ökat trycket på en extern devalvering.
Förnyade rykten om en devalvering uppkom under onsdagen efter att den lettiska regeringen misslyckats med att ge ut statsobligationer till ett värde av 50 miljoner lettiska lat.
Förhandlingar om en möjlig väg framåt för Lettland pågår nu mellan den lettiska regeringen, IMF och EU.
Oavsett vilken väg den lettiska regeringen väljer att gå i devalveringsfrågan så kommer utmaningarna för den lettiska befolkningen framöver att vara stora och betalningsförmågan bland bankernas kunder vara pressad. Det inte givet, sett över en längre tidsperiod, att en extern devalvering skulle leda till större kreditförluster för bankerna än en intern devalvering. Men en extern devalvering skulle ge större kreditförluster under en mer komprimerad tidsperiod då den direkt påverkar betalningsförmågan hos den stora andel låntagare som tagit lån i euro.
Riksbankens stabilitetsrapport, som publicerades i tisdags, konstaterade att kreditförlusterna i såväl de baltiska länderna som i Sverige kommer att öka framöver, men att de svenska bankerna är välkapitaliserade.
"Vår bedömning är att kreditförlusterna kommer att öka under de närmaste åren. Bankerna har dock tillräckligt med kapital för att möta förluster i den här storleksordningen och är i en internationell jämförelse välkapitaliserade”, kommenterade riksbankschef Stefan Ingves i rapporten.
Michael Wolf, VD för Swedbank, kommenterar att det är den lettiska regeringen som har att besluta om en eventuell devalvering.
- Vi har förberett oss för ett flertal olika scenarier och känner oss trygga i vår handlingsberedskap oavsett vilken väg den lettiska regeringen väljer, säger Michael Wolf.
Share this
Share this
|
|