Hoppa till textinnehållet

Varför ska man bry sig om styrräntan?

Mamma med två barn njuter av vintersolen

Varje år fattar Sveriges Riksbank beslut om styrräntan, den så kallade reporäntan, vid ett antal tillfällen. Men varför ska man som privatperson bry sig?

Styrräntan är Riksbankens främsta verktyg för att påverka penningpolitiken i Sverige. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i svensk ekonomi och därmed också inflationen. Styrräntan hette tidigare reporäntan.  

Men hur fungerar det i praktiken? Hur ser förloppet ut när en höjd eller sänkt ränta från Riksbanken får direkt konsekvens för hushållens plånböcker, vilket i sin tur ger avtryck i ekonomin i stort?

Jo, styrräntan påverkar bankernas in- och utlåningsräntor. En låg styrränta, ger låga räntor hos bankerna, vilket innebär lägre lånekostnader för hushållen, vilket i sin tur ger mer kvar i plånboken varje månad som kan användas för konsumtion. Samtidigt minskar sparandet på grund av de låga inlåningsräntorna. Totalt medför det att hjulen i ekonomin snurrar snabbare och ekonomin tar fart.

En hög styrränta innebär det omvända. Lånekostnaderna för hushållen ökar, vilket får till följd att konsumtionen minskar, samtidigt som det blir mer attraktivt att spara, så sparandet ökar. På samma sätt som högre räntor dämpar hushållens konsumtion och lånekostnaderna ökar, innebär högre räntor också högre kostnad för företag att investera, vilket också bidrar till att tillväxt och ekonomisk aktivitet dämpas. Hjulen i ekonomin snurrar alltså långsammare och ekonomin saktar av.

Sedan 2020 fattar Riksbanken beslut om styrräntan fem gånger om året. Det som främst är avgörande för beslutet om sänkt, höjd eller oförändrad ränta är hur hög inflationen förväntas bli. Sverige har sedan 1995 ett inflationsmål på två procent, för att skapa stabilitet i ekonomin och underlätta för hushåll och företag att fatta välgrundade ekonomiska beslut. Styrräntan är Riksbankens främsta redskap för att styra inflationen. Vill man sänka inflationen höjer man räntan, och vill man se en ökad inflation sänker man räntan. 

Räntan påverkar också växelkursen, det vill säga kronans värde, vilket i sin tur påverkar export och import, som i sin tur påverkar tillväxten och inflationen. En höjd ränta stärker normalt den svenska kronan relativt andra valutor. Det blir mer attraktivt att placera pengar i Sverige och utländskt kapital flödar in. Med en starkare krona blir utländska varor billigare. Vi får mer för varje krona, och importen ökar. Men exporten blir dyrare och minskar, vilket leder till en minskad efterfrågan på svenska varor utomlands, vilket i sin tur minskar tillväxten och därmed också inflationstrycket. Motsatt effekt fås vid en lägre ränta.

Den 21 september 2022 höjde Riksbanken styrräntan från 0,75 till 1,75 procent.